Indisk polis: ”Våldtagen får skylla sig själv”

Återigen har en kvinna våldtagits av en grupp stora starka karlar.

Tänk vad de kan!

Återigen får det indiska samhället visas upp ur sin sämsta sida och vi här i Sverige häpnar över hur de är där borta i det fjärran landet.

Men vänta ett slag.

Resonemanget känns igen.

Just så där tycks ju våra svenska domstolar se på våldet mot våra systrar och våldet mot våra barn.

Kan inte hjälpa att jag tänker på en del hovrätters utslag.

Kanske dags att våra stora starka karlar tar sig en funderare och försöker använda det huvud de har ovanför axlarna.

Fast tankeförmågan har kanske blivit störd på polisutbildningen eller i klättrandet i juristkarriären, vad vet jag?

En sak som gör mig så förtvivlad är, att jag tycker mig se samma syn på kvinnor och genus på så många andra håll i samhället.

En underbart vacker förmiddag.

Sol över gnistrande snö.

Bara ett par grader kallt.

Helt underbart!

Men så kommer de där svarta tankarna.

Vad är det för värld, vad är det för natur, vad är det för samhälle min generation har skapat?

Hur har vi kunnat skapa något så förfärligt fel?

Företagsnedläggelser, bara för att vi har stirrat oss blinda på kostnadssidan i företagandet.

De företag som finns kvar inför robotar som möjliggör högre vinster och än fler arbetslösa, fler människor som på gator och torg kommer att lufta sitt missnöje på än mer våldsamt sätt.

Miljöödeläggelse t ex genom gruvverkssamhet bara för att vi har stirrat oss blinda på kortsiktiga vinster.

Utvisningar av barn och sjuka bara för att vi inte vill hjälpa våra medmänniskor. Utvisningar av livrädda människor som sökt sig hit för att få leva någorlunda utan skräck.

Listan över våra förbrytelser kan göras hur lång som helst.

Men nog skulle vi kunna försöka återställa det paradis som vår planet var ämnad att vara, om vi bara kunde låta bli att vara så själviska, så giriga, så maktlystna?

Nog skulle vi kunna välja politiker som inte förteg sanningen för sina väljare?

Nog skulle vi kunna ha folk i näringslivet som inte var förblindade av girighet?

Nog skulle vi kunna omge oss med människor som inte korrumperats av ekonomisk och/eller politisk makt?

Men jag tvekar om människan kan eller vill ändra sig.

Vi är tydligen en felkonstruktion.

Måhända var inte Vår Herre nykter när han skapade människan?

Men, vart är vårt samhälle på väg?

Vad blir det av vår tillvaro?