Det har varit en riktigt trevlig resa.
Jag har lärt mig en hel del om vanliga människors liv i södra Europa.

Vi valde att försöka resa enbart med regional- och lokaltåg.
Det fungerade inte så bra i Spanien.
Det är nämligen förfärligt långt mellan Barcelona och Sevilla, så det fick bli snabbtåget.
Men det var värt de 10 euron som till-läggsbiljetten kostade per person.
Folk var vänliga och snälla och det gick att göra sig förstådd.
T o m fransmännen kunde en massa engelska när de förstod att vi var urdåliga på franska och engelska och tyska.

OK för det urursla vädret.
Det var väl mysigt med 22 grader klockan tolv på natten i Sevilla och Malaga, men mer praktiskt att resa med svalare väder.
Dessutom blev väskan/bagen lättare att bära när man hade rätt mycket av kläderna på sig.

Tyvärr gjorde vädret det mindre lockande att ge sig upp i franska centralmasivet.
Det får bli en annan gång när vi tar nordvästra Spanien med Portugal.
Österrike med Zalzburg som utgångspunkt var ingen dålig ersättning.

Det fina med interrailkortet är ju att man inte behöver boka platser i förväg, utan man kan ändra sina planer allteftersom.
Om man kan hålla sig till en plan så kan det naturligtvis vara bekvämt med förbokade hotell, men det går utan.
Vi hade riktigt bra hotell till en genomsnittlig kostad för dubbelrum kring 50 euron/rum. Det dyraste kostade 79 exklusive frukost, de billigaste låg på 42.

Visst hade det kanske varit billigare med en sådan där gruppresa där man går som en skock får efter en färdledare, men vad hade det gett annat en en massa bilder på katedraler och andra saker som man MÅSTE se och göra?

Nu fick jag se och lära mig en del av vanliga människor.

Dessutom blir jag bara beklämd av att se dessa minnesmärken över kyrkans och diverse krigsherrars förtryck av folket.

Hur kul är det att t ex titta på Peterskyrkan i Rom och samtidigt veta att den största delen av kostnaderna för den betalades med sk konkubinskatt?

Alltså finansierades med horeri.