Nya mätningar i opinionen tycks vara alarmerande för ledningen i det socialdemokratiska lägret.

Man har tydligen lyckats komma under 25% av de tänkta röstande.

Men det är väl inte att undra över.

Man har gjort sig av med propagandamedlen, dvs makten över tillräckligt många medier.

Man har lyckats sudda ut sin profil som ett parti för folk som försöker göra rätt för sig och som bryr sig om andra.

Vi väljare är känsliga för vad som skrivs i tidningar och i andra medier.

Vi är lättpåverkade.

Framförallt är vi moralister, åtminstone vad det gäller hur andra beter sig.

Det har man förstått hos borgerligheten och agerat därefter.

När tillräckligt många inom partiet och inom fackföreningsrörelsen har gjort bort sig är vi inte så lättpåverkade längre.

Inte blir det bättre av att man på fullt allvar fundera på höjda arvoden till partifolket.

Och det i ett läge då folk förlorar arbetena, blir utblottade, tvingas till socialen.

Då "vet vi" att socialdemokraterna leds av en samling människor som ser till sig själva och sina kompisars väl och ve i första hand.

Den stämpeln blir svår att tvätta bort om man inte kastar ut en stor del av partistyrelse och partiledning.

Och framför allt inte åter plockar fram nedsmutsade namn som Bodström, Sahlin, Persson m fl.

Men det blir väl som vanligt att man inget har lärt sig.

Det måste vara kul att vara sk strateg hos en del av de borgerliga partierna i dessa tider.

Det är tragiskt att man inom socialdemokratin inte har kunnat se det  uppdrag vi har gett dem.

Det var inte att vinna val.

Det var att skapa ett bättre samhälle för de sköra i samhället.