En liten historia jag fått från vårt södra grannland.

(jo, jag har försökt översätta)

Efter att ha varit gift i 30 år tog jag en dag en kritisk blick på min hustru och sa till henne:

Älskade, för 30 år sedan hade vi en billig lägenhet, en billig bil, vi sov i bäddsoffan i rummet, såg på en 10 tums svartvit TV och var kväll gick jag till sängs med en het kvinna på 25 år! 

Nu har jag ett hus för 4 millioner, en bil för 750 000:- , en jättestor dubbelsäng och en 50 tums platt-TV, men nu får jag var kväll gå till sängs med en trött kvinna på 55!
Det känns som om du inte har följt med här!

Min hustru som är en ganska förnuftig kvinna, hon kikade bara på mig och sa:

Gå du ut och finn dig en het tös på 25 år, så skall jag strax se till att du återigen får en billig lägenhet, en billig bil, en bäddsoffa och en billig svartvit TV !

Är inte kvinnor fantastiska?

De löser den medelålderskris vi män får på ett ögonblick!

Ha en bra dag alla andra medelålders gamla gubbar! 

Det där med att hjälpas åt!

Det fanns förr i Sverige en tanke om solidaritet mellan medborgarna. Man hjälptes åt efter förmåga. Kanske berodde det på klimatet, kanske de allmänna svåra möjligheterna att försörja sig i fattigsverige eller rent av en allmän insikt om att vi alla får leva en kort tid och att det gäller att göra det så bra för alla som det går under vårt besök i denna världen.

Jag vet inte.

Men det tog sig i uttryck, när det gällde beskattningen, i tanken: Till alla efter behov, från alla efter förmåga. Alltså den som hade mycket kunde hjälpa de sämre lottade medresenärerna med mer. Vi fick skatt på förmögenhet, progressiv beskattning osv.

I dag börjar det se annorlunda ut.

Förmögenhetsskatten och arvsskatten är borta. Det innebär att det du har lyckats på ett eller annat sätt sno åt dig skall du inte dela med dig av.

Progressiv skatt är snart ett minne blott. De som har makten i Sverige ser nu till att de skall slippa betala statlig inkomstskatt.

En del kommer att tillhöra ett skattefrälse. 

Vi får bara skatt på inkomst när det gäller kommun och landsting vilket innebär att alla betalar samma procent i skatt.

Nästa steg i utvecklingen är att man skall sträva efter att det blir samma skatt i kronor räknat för alla. Ett första steg i den riktningen är alla skatter som döpts om till avgifter.

Mest kända exemplet är måhända fastighetsskatten/avgiften. Alla betalar 6000:- vare sig taxeringsvärdet är 800 000:- eller 8 000 000:-. Kommunerna får de pengarna samtidigt som man minskade statens bidrag till kommunerna med samma belopp.

Genom att på liknande sätt trixa med skatter och avgifter hamnar vi så sakteligen i det tillstånd som girighetens och närighetens företrädare önskar.

Alltså: Till var och en efter förmåga, från var och en efter vad man har lust.

Det är ett bra sätt att skapa ett motsättningarnas och egoismens samhälle.